Fredagen den 13:e

Jag brukar inte vara skrockfull men idag börjar jag nästan tro att det ligger något i det här med otursdagen.

Bilen är trasig-igen (något med växellådan-igen) så jag skulle lämna in bilen på verkstaden. Under tiden de skulle undersöka den tog jag en promenad samt passade på att äta lunch på jobbet. När de inte hade hört av sig efter tre timmar gick jag dit och då hade de inte börjat med vår bil ännu. Men det är lugnt säger människan där, för det tar ändå bara ett par minuter. ETT PAR MINUTER??? Varför kunde de då inte gjort det medan jag väntade från första början så hade jag sluppit gå runt och fördriva tiden med en elva veckors bebis i flera timmar???

Väl hemma både spyr och bajsar Malte ner sig själv och båda sina föräldrar så nu har vi badat och ligger och myser i soffan. 

Nu tar vi helg! Tack och hej!